ippon

Har i flera år hållit Kate Bush - Wuthering heigts som min absoluta favoritlåt. Men de senaste månaderna så har verkligen Gorillas ljuvliga skapelse "On melancholy hill" seglat upp som en seriös utmanare. Den är så bra att det inte går att förklara känslan i bröstet när man hör den. Den får mig t.o.m att tänka tankar som att allt kan gå åt helvete, i princip vad som helst, men så länge jag har tillgång till sån här musik så blir livet aldrig bedrövligt och man kan klara vad som helst.
Sen är musikvideon, som vanligt när det är Gorillaz, fullständigt suverän! Håll till godo.

Allt vi gör i livet kommer en dag att löna/straffa sig. Det är min övertygelse och det är vad som får mig att fortsätta hålla modet uppe. Många här i Nybro har sålt sina själar till satan i rädsla för att behöva vända vänner ryggen. De kommer få sitt straff, inte minst i form av ångesten den dagen då de ligger på dödsbädden och man börjar rannsaka sitt liv och besluten man tog.
Själv tänker jag dö med den underbara känslan av att ha gjort det som var rätt. Inte det som var enkelt. Det som rätt. Vissa saker ska aldrig tolereras, och vissa saker är t.o.m oförlåtliga.

Jag har förlorat många vänner i och med mitt ställningstagande. Men jag har mycket hellre en vän som har rak rygg och som jag kan vara stolt över, än ett dussin fegisar som inte vågar se sanningen och som inte vågar ta striden.

Jag kommer aldrig tolerera våldtäktsmän. Jag kommer aldrig tolerera pedofiler. De ställningstagandena skulle jag kunna dö för om så krävdes. Min själ är inte till salu.
Fegisar.

Jag har nästan aldrig tid eller ork att skriva långa blogg-inlägg som jag hade förr, det är därför denna sida varit mer död än Värendsvallen sista halvåret.
Därför har jag nu emigrerat till Twitter.

http://twitter.com/EmilHalvardsson

Och söta vänner, om ni själva har en twitter så kan ni väl skriva det i kommentarsfälet här, så jag kan hålla span på er med! :)

Sam skickade nyss en länk till ett av de absolut roligaste ljudklippen jag någonsin hört!


"A few hours later, two of the activists were found duct taped inside the dumpster of a fast food restaurant. Three others are still missing."
LMAO!

Idag känns det som att flytten på allvar har påbörjats. Sex flyttlådor har packats, mestadels av Camilla, och jag har suttit halva dagen med en massa praktiska bestyr kring företagsstarten. Jag har bl.a beställt den första stegen, samt skrivit upp övriga stegar och förbrukningsmaterial som jag ska beställa så fort jag fått min F-skattesedel. Känns riktigt skönt faktiskt, men jäklar vad fort 15000:- kan brinna iväg! Men även om sinnessjukt massa pengar kommer behöva spenderas de närmaste månaderna så är det ju ändå så att det ska betala tillbaka sig i längden. Första året blir säkert ett ekonomiskt steg bakåt jämfört med dagsläget, men ibland måste man ju som bekant ta ett steg bakåt för att sedan kunna ta två framåt! Känner mig väldigt övertygad om att det kommer gå bra i slutändan!

Nu i veckan lär den mesta tiden gå till att packa flyttlådor, sköta praktiska bestyr så som att flytta elavtal, diverse abbonemang, förflyttning av försäkring etc, så tiden lär flyga iväg känns det som. Sen på fredag kommer mamma och pappa med cargosläpet för att flytta alla sakerna till Nybro under helgen.
Sen stannar Camilla i Borgholm när sista lasset kör härifrån på lördag eller söndag eftersom vi inte kan sköta Adam på ett bra sätt i en lägenhet som i princip bara kommer innehålla en madrass, TVn och datorn. Jag har ju då en vecka kvar att jobba och måste dessutom sköta överlåtelsen av lägenheten den 1:a mars, så jag får bo själv i drygt en vecka innan även jag säger hejdå till Jönköping. Kommer bli en fruktansvärt lång och tråkig vecka.

Så är läget här just nu; stressigt men förväntansfullt och optimistiskt!

Jag är trött och förbannad.
Jag är en människa som bryr mig om mina vänner. Jag ringer och kollar hur ni mår i största allmänhet, erbjuder alltid min hjälp och gör vad jag tycker vänner ska göra: Visar att man faktiskt bryr sig!
Jag kommer inte ihåg när någon senast ringde mig. Bara frågade "Hej Emil, hur mår du? Hörde att Adam fått besvär med eksem och allergier, går det någorluna hyffsat där hemma i alla fall? Bara tre veckor kvar till flytten nu du, härligt! Behöver ni hjälp med nåt, det är väl mycket som det är att sköta Adam mitt i allt?"
Stort tack för erbjudandet om bärhjälp häromdagen Sam, det värmde att höra att du själv frågar utan att vi behöver skrika efter hjälpen! Likaså du Emil.

Det som retar mig allra jävla mest är att ingen längre ringer. Ni vet att jag jobbar osunt mycket, och att Adam har en hel del besvär just nu som vi inte kan göra något åt innan pricktestet är gjort på sjukhuset. Ändå hör ni aldrig av er. "Hej, hur mår ni?".
Tack mamma för att du ringer så ofta, utan att ha ett specifikt ärende eller för att be mig om hjälp. För att du bara vill veta hur det är med oss.

0708804626. Tack så jävla mycket för att ni bryr er.

Jobbade bara tre timmar idag, kompade ut de timmarna som jag jobbade i måndags kväll. Så var hemma redan vid halv elva, och passade då på att ge oss ut på en promenad i solen och kylan. Var säkert -15 grader så jag kan väl inte påstå att det var trivsamt till tusen, men det är ändå rätt skönt att ha varit ute en stund, då kan man sitta inne med gott samvete sedan. Passade på att ta lite bilder under promenaden, vill ha lite foton på Barnarp som man kan titta på senare i livet och visa Adam var han bodde det första halvåret i livet.







Som ni ser har vi hyffsat mycket snö, si sådär 50 cm närmare bestämt. Ska bli spännande att se sen när allt ska töa, marken lär ju inte bli farligt vattensjuk.
Ikväll blir det tortellinigratäng och en film, soft. Helgen kommer ägnas åt tipslördag och ordningställande av det sista inför söndagens lägenhetsvisning. Har lite lister och sånt som behöver sättas på plats, så det är inga stora projekt direkt.

Tog lite nya bilder på Adam här om dagen med som blev ganska bra. Värt att nämna om honom just nu är att han blir mer och mer aktiv. Han leker mycket med spökena som hänger i babygymmet samt skramlar på friskt med leksakerna i babysittern. Utöver det så har tripptrappstolen som vi fick av mamma & pappa varit till stor hjälp vid måltiderna, nu behöver vi inte längre ha honom i famnen när vi äter, utan han sitter själv i sin stol och tittar på.






Så har de senaste dagarna sett ut hos oss. Må fint gott folk.

Nu har jag gjort min första årslista, något som är lite av en favoritsyssla att knåpa med!
Självklart gäller det 2009 års bästa låtar. Jag valde först ut 26 låtar som jag direkt kände var 2009 för min del. Av dessa lyssnade jag igenom alla, placerade ut dem, ångrade mig och placerade om lite, och så vidare ända tills en prydlig topp tio lista var spikad. Grammis, rockbjörn, p3-guld och alla andra musikgalor: släng er i väggen, här kommer den enda korrekta listan!

Årets bästa låtar

1. U2 - Magnificent

2. Jay Z – Empire state of mind

3. Black Eyed Peas – I gotta feeling

4. Empire of the Sun – We are the people

5. Ingenting – Halleluja!

6. Lorentz & M.Sakarias – Lever min dröm

7. K´naan – Wavin´ flag

8. Keri Hilson – Knock you down

9. Röyksopp – Happy up here

10. Hästpojken – Gitarrer & bas, trummor & hat

 

U2 - Magnificent.

Säga vad man vill om SVT, men jävlar vad mycket bra humor de har skapat! Pratade om lite svenska humorklassiker med min arbetskarmat Rickard för ett tag sedan och kom bland annat in på när SVT textade sovjets nationalsång. Humor, humor, humor!

Som en av tio specielt utvalda i landet så var jag självklart en av de som behövde jobba i mellandagarna. Blev dock sjuk redan under måndagen med feber och halsont, så det blev två dagar i soffan med playstationkontrollen i handen. På nyårsafton var jag bättre, om än inte 100%, så vi åkte tillbaka till Kalmar län igen, först för att lämna Olles födelsedagspresent och sen vidare till Emils nyårsfest. Så gott som vartenda vän var där; Emil, Danne, Sam, Zige, Dadda, Johan & Ulle, Martin med familj, Chrille & Johanna m.fl. Ett superskönt gäng, som tyvärr inkluderade tre (jävla) hundar. Så bara en knapp timme in i festen var allergin allt för jobbig, så jag tog en promenad och satte mig efter det en stund på övervåningen tills det lättade lite. Men efter bara tio minuter på nedervåningen bland folk och djur så var det lika besvärligt igen, så vi hade inget annat val än att åka hem igen. Så vi åkte 40 mil för att säga hej & hejdå till vännerna. På hemvägen hittade vi en enda mack som var öppen, så vi köpte godispåsar för över 100 spänn då vi kände att vi åtminstone skulle ha någonting att fira nyår med när vi kom hem. Vi var hemma halv tolv, och strax därpå vaknade Adam arg och hungrig. Så vid tolvslaget ammade Camilla Adam medan jag stod och tittade på raketerna genom köksfönstret med en öl som sällskap och tröst i bedrövelsen.
Snacka om miserabel nyårsafton, tragikomiskt så det förslår! Skrattade faktiskt ganska gott åt det hela, något annat sätt går det inte att ta det på.
Men efter 5 dagar i djurs närvaro under julen så var det ändå bara droppen att dessa pälsbeklädda djävlar skulle sabba nyår med. Jag tycker inte om det.

Imorgon tror jag att jag ska göra lite nya göttiga listor, det måste man ju göra vid varje årsskifte. Är jäkligt svag för såna där årssammanfattningar, årslistor etc!

Att berätta om jul & nyår i ett enda inlägg blir vad vi på svenska kallar "en bok", så därför styckar jag in det hela och skriver när lusten faller på.

Julen firade vi i år i Emmaboda. Vi kom dit kvällen den 23:e och stannade till annandagen. Vi hade köpt ett skitcoolt kostymset till Adam som han fick inviga högtiden till ära.




Jul var väl på stora hela vad den brukar vara; tårta, mat, godis, mat, godis. Mat. Godis. Och mat.
Huset i Emmaboda kändes dock lite som en häxstuga, det gick omkring inte mindre än fem (!!!!!!!!) katter inomhus. Jättesmidigt för mig som är pälsallergiker. Förstår inte grejen med djur. De går bara att lära saker till en mycket begränsad grad, i övrigt äter de bara och smutsar ner. Och att de smutsar ner. Det är ju ta mig fan hår precis överallt!
Fick superbra julklappar i år. En tripptrapp stol till Adam, kläder till Adam, tåg till Adam, babysitter till Adam, mer kläder till Adam. Ja ni fattar, Adam var en synnerligen populär pojk att ge presenter till!
Jag & Camilla fick djupa skålar i finservicen som vi samlar på (ja jag vet, vi är skitgamla), små serveringsskålar, ett TV-spel (nej, vi är inte alltid gamla), böcker etc.

På annandagen åkte vi, efter en vända i Kalmar, till Borgholm och Camillas föräldrar. Och deras två hundar. Fjärde dagen av närkontakt med satans djur, livet är ett hånflin ibland. Camillas småsinta storebror var också där. Han hälsar inte på Adam, petar inte på honom, tittar knappt åt hans håll och tycker bara det är patetisk småstadsmentalitet att skaffa barn tidigt. De är grymt coola de där 08:orna. Som småstadsmänniska blir man väldigt imponerad av deras besserwisser-attityd och koldioxidsfyllda lungor. Nåväl, nu ska vi inte fokusera energin på honom, i övrigt var det som sagt trevligt att besöka ön. Irene och Christer hade stått i flera timmar och lärt sig att laga ostkaka, var faktiskt den godaste sådana som jag ätit!
Men roligast under dagen var ändå en helt annan sak: jag satte 13 rätt på stryktipset och gjorde oss 12000:- rikare, wiihaa! Så har lagt en del av pengarna på en ny mikro som vi behövde samt en uppsättning kläder som jag har suktat efter ett tag nu.
På eftermiddagen den 27:e bar det sedan av för att träffa typ hela Camillas släkt. Var då väldigt trött på att vara borta och längtade mest hem till lugn och ro och vanliga rutiner. Släkten där var som alla andra; några pärlor, några idioter och många där mitt emellan.

Just det, sist men inte minst, jag fick sitta i tomtens knä på julafton, fatta vad coolt! Tomten!


En dröm som till slut blev sann, att få sitta i knät på självaste tomtefar.
Jag var så lycklig!

I och med att vi flyttar hem nu i mars så finns möjligheten igen att träna riktig kampsport på en riktig klubb, Jönköping har inte samma smak för kampsport som jag och därför har det helt fått ligga på is sedan vi flyttade hit. Om jag bara får tid till det så kommer jag börja igen när vi flyttat hem och för att peppa upp och stärka suget så har jag kollat på lite gamla videor från tiden då jag tävlade. Min, enligt mig, bästa match var min andra i Hamburg open, en match som jag vann mot en tysk och som jag alltid kommer vara mycket stolt över. Extra stolt är jag över svepet under den senare delen av matchen, tror inte det blir mycket mer ippon än så!

När det händer mycket i livet ökar alltid min konsumtion av musik ytterligare (köper lätt musik för 500:- i månaden), och nu är det en sån period. Vi har bestämt oss för att flytta hem och har därför kontaktat mäklare för försäljning av nuvarande underbara bostad, hittat en annan lägenhet som vi kommer få tillträde till den 1:a mars samt berättat på jobbet att vi slutar till våren. Då ska jag starta eget företag och försöka att tjäna tillräckligt med pengar för att kunna köpa ett hus. Dessutom är det jul om en vecka. Mycket i huvudet samtidigt kort sagt.



Dessa är låtarna som är bäst och lyssnas på mest i min värld just nu.


1. Broder Daniel - Shoreline

2. Hästpojken - Gitarrer & bas, trummor & hat

3. Slagsmålsklubben - Sponsored by destiny

4. Andreas Grega - Ta vad du vill

5. Moto Boy - Young love

 

Överlägset bäst just nu.

Är helskoj nu med Adam, han utvecklas jättemycket, kan nästan se skillnad nu från dag till dag. Det allra roligaste är att han har börjat le ordentligt nu, och att man kan stimulera fram leenden genom att kittla honom på kinderna och göra ljud och sånt. Finns nog inget läckrare än en leende bebis, de ler liksom verkligen med hela ansiktet! Är jättesvårt att hinna fånga det på bild men jag fick en igår som blev ganska bra.



Igår var jag ensam hemma med honom för första gången. Gick hur bra som helst, han har varit på strålande humör de sista dagarna, och så även igår. Vi badade först ihop i en halvtimme, till hans stora förtjusning, han älskar att bada nu för tiden. Sen lyssnade vi på Metallica (utbildningssyfte såklart), tittade på Idol stående (det går inte att sitta ner med honom, då skriker han med en gång så man måste stå upp när man håller i honom) och matade honom med nappflaska, även det gick ju fantastisk bra!
Sen vid 22-tiden åkte vi in till jobbet där de hade julfest. De allra flesta hade åkt därifrån så då vågade jag ta med honom in i lokalen. Så vi var där i typ en timme och umgicks i största allmänhet. Adam blev precis sådär gullad med som en bebis ska bli, och han höll sig pigg och glad ända tills det blev dags att åka hem och sova vid 23-tiden.
Hade kort sagt en väldigt bra fredag igår.

Idag blir det Göteborg, julklappshandling och julmarknad på Liseberg!

Sorry att det var så länge sedan jag uppdaterade nu, är medveten om att jag har Sveriges sämsta blogg, men någon måste ju inneha den titeln också!
Livet är stabilt, Adam har blivit lite jämnare och, peppar peppar, lite snällare de sista veckorna faktiskt. Är nog koliken som har lättat lite grann skulle jag tro. Men visst, han har ju fortfarande dagar då han är fullkomligt hopplös och kan skrika hur länge och högt som helst. Imorgon ska jag faktiskt vara ensam med honom under flera timmar för första gången. Camilla ska på jobbets julfest, så jag ska vara hemma med honom och ha det mysigt (åter igen- peppar peppar).
Sen på lördag ska lilla familjen till underbaraste Göteborg och julhandla och promenera runt i största allmänhet under dagen, för att sedan på kvällen gå på julmarknaden på Liseberg. Ska bli superskoj, ser verkligen fram emot det!

Sen i nästa vecka fyller jag år, 23 snygga sådana! Känns bra, primetime i livet hittills får jag nog säga. Har önskat mig en väldigt speciell Oban i födelsedagspresent. Sen om någon lyckas få tag på den är en annan femma, den finns inte ens i Systembolagets beställningssortiment. Kul med såna ovanliga Whiskeysorter, som man vet att väldigt få andra i landet faktiskt har i barskåpet.

Det enda som är lite tråkigt just nu är att vi denna månad, just jävla jul-månaden, lever på drygt en lön (både jag och camilla har bara halv lön pga föräldraledighet och strul från försäkringskassan) och hade nästan 23000:- i räkningar. Köpte däck för 8300:- vilket drog upp räkningsberget väsentligt, men hade också Adams försäkring och sån skit vilket direkt får räkningssumman att sticka iväg. Skojigt som sagt när det är samma löneperiod som julklapparna ska köpas under. Menmen, det fixar sig som allt annat. Får prostituera oss lite de kommande veckorna så är vi på fötterna igen. Kan väl inte behövas mer än typ 3-4 ligg vardera så borde det väl räcka till en stabil julklappskassa? Marknadsekonomi!

Avslutar som brukligt med en bild på Adam, denna gång från när vi lagade mat tillsammans här om veckan. Tyckte han var duktig så jag gav honom en fin durkslags-hjälm som tack!



Må väl gott folk!

Att jag föddes i Sverige är inget jag kan påverka, och jag antar att man ska vara "tacksam" för att det inte blev Etiopien som jag fick växa upp i. Men jag kan också lätt räkna upp 20 länder som jag hellre hade bott i. Så jävla bra och rättvist som svenskarna intalar sig att det här landet är, är det faktiskt inte!
Till sakerna som jag uppskattar med det här landet och som gör mig stolt är att vi alltid visar vägen när det gäller miljöarbete (förrutom vårat statligt ägda Vattenfall), musikskolan, glaskonsten, våran vackra glesbygd samt Volvo (inte alls prisvärda, men ändå fruktansvärt bra bilar).
MEN, jag har nog lättare för att hitta negativa sidor, saker som nästan allihop binds ihop av ett stort jävla hyckleri, som svenskarna okritiskt köper med hull och hår.
Jag ska dra några exempel så ni är med på vad jag menar:

Vårdsystemet- Vi skrattar åt jänkarna och menar på att de har ett ohumanitärt system som bara vårdar de som har råd att bli vårdade. Sant. Men sen fortsätter svensken därefter och slår sig för bröstet och säger att här i Sverige får minsann alla lika vård, och här vårdas inte rika först. Lögn. Det är exakt lika jävla lätt att köpa sig förbi köerna i Sverige som i USA, fråga Göran Persson. Hyckleri.

Vattenfall: Vi är, som tidigare skrivet, otroligt duktiga på miljöarbete i Sverige och visar vägen för många andra länder. Vattenfall investerar just nu enorma summor på kolkraft i Tyskland, ett sätt att framställa energi på som jag för några veckor sen var helt övertygad om aldrig skulle byggas ut mer i Europa. Smutsig energi. Vattenfall drivs alltså av samma stat som skriker i EU-parlamentet om att vi måste minska koldioxidutsläppen. Hyckleri.

Och nu till det nya exemplet på fullfjädrad hyckleri som är anledningen till att jag kände mig manad att skriva detta inlägg.
Rammstein har släppt ny skiva, ”Liebe ist für alle da". Första singeln hette "Pussy" och släpptes för någon månad sen. Dess musikvideo skapade stor moralpanik då den kort och gott var en 3,5 minuter lång ocensurerad porrfilm. Detta väckte stor ilska, det var ju inte lämpligt av ett band att göra något sådant. Grejen med ilskan som jag då bara inte kan förstå är det faktum att videon naturligtvis aldrig visades på några musikkanaler eller något sånt, den fanns bara tillgänglig på porrsidor. Jag och Camilla letade reda på den, konstaterade att låten var jäkligt bra och att texten var rolig. Vem orkar bry sig om folk knullade till en låt som helt och hållet handlade om sex?! Herre gud människor, det är 2000-talet, sex är väl inte direkt tabubelagt längre? För mig är det ingen skillnad på en sådan video eller en sexnovell, som vartannan tant i Sverige säkert läser. Det är bara sex.
Hur som hur, nu i dagarna släpptes hela skivan och Rammstein valde, precis som alla andra band, att släppa en specialbox för samlare och fans. Denna box visade sig vara en plåtbox innhålande skivan, handklovar, glidmedel och avgjutningar på alla bandmedlemmarnas kukar. Sex dildos helt enkelt. Grattis, du kan ligga med hela bandet samtidigt som du lyssnar på deras nya skiva.
Denna box går inte att köpa i Sverige, den kommer inte in i landet då den anses "olämplig".
För det första: vem fan kan besluta om ett sådant importförbud på något som på intet sätt är olagligt i Sverige? Porr är tillåtet i Sverige, vi har dessutom under en lång tid producerat mycket av den varan, sexbutiker är tillåtna, och därmed alla former av bisarra sexleksaker och unga kvinnor får klä av sig nakna framför en kamera och onanera för betalande tittare, bara de betala skatt på de tjänade pengarna. Snälla förklara då för mig varför i helvete Rammstein inte får sälja avgjutningar på sina kukar? Sådana avgjutningskit finns ju t.o.m. till försäljning på teknikmagasinet!

Så snälla lilla jävla svenskar, slappna nu av lite, var inte så förbannat skenduktiga och korrekta hela tiden, och sluta älska och börja knulla. Tack och hej!

Känns lite konstigt att använda uttrycket "helg" när man har semester, alla dagar är ju helg nu så att säga.
Hur som hur, hade inte tänkt att lägga ner spaltmeter på att diskutera användandet av begreppet "helg", utan istället berätta om den som varit.
Igår kom Emil och hans lilla söta röda i10:a på besök över dagen. Emil brände i vanlig ordning en genomsnittlig årslön på Biltema (Sveriges keps-och-snus-tätaste affär) och ungefär lika mycket på El-giganten. Eftersom jag redan äger allt som går att köpa så handlade jag själv ingenting. Lite onödigt att ha dubbelt. Åkte sen hem och tog det lugnt i soffan. Alltid trevligt med besök, även om det samtidigt har blivit klart knepigare sedan Adam landade här hemma. Det är lätt att bli stressad över om han kommer börja skrika och vara otröstlig medans man har besök och så.
Efter att Emil hade åkt blev det stryktips-lördag i vanlig ordning. Det blev nio rätt för tredje veckan i rad... Senare på kvällen tittade vi, precis som alla andra sorgliga svenskar, på Körslaget, ett program som verkligen får mig att må dåligt över mig själv och mitt liv som tragisk svensk- man inser hur otroligt pinsamt dåligt programmet faktiskt är, och lider sig igenom bedrövelsen varje vecka, men tittar ändå på det vartenda gång eftersom det är en självklar ingrediens för den lyckade "helgkänslan". Usch vad svag man är!

Idag började vi dagen med en riktigt lång promenad i solskenet innan frukost, ett smidigt sätt att söva Adam så man får äta frukost i lugn och ro sen. Såna morgonar som vi hade idag önskar jag förresten nästan att jag var rökare- eftersom jag verkligen avskyr att käka frukost, så hade jag kunnat tänka mig två cigg och en kopp kaffe i solskenet på balkongen till frukost, verkar ju vara hur gött som helst! Men men det får bli när jag är 60 bast, har flyttat till en lägenhet med högt i tak i centrala Paris och börjar varje dag med en croissant, en trippel espresso, en pipa och några svordomar kring den nya generationens ungdomar då jag bitter och mutttrande bläddrar i tidningen. Ljuva ålderdom..
Nåväl, tillbaka till dagen. Tog sedan efter frukost och badade Adam, ett tidigare mycket effektivt sätt att göra sig impopulär hos pojken, men som nu går bättre och bättre för varje gång. Lika roligt varje gång att se förvåningen i hans ögon precis i stunden då man lägger ner honom i vattnet!



Idag slog vi i alla fall nytt rekord i badet- det tog nog minst en minut innan han började skrika och ville upp ur vattnet! Det är alltid ett jäkla bestyr det där med att bada honom, han vill hela tiden vrida ner huvudet i vattnet, vilket gör att han får vatten och badolja i munnen och då blir ännu mer förbannad.
Belöningen får man efteråt.  Då blir han superlugn, snäll och trött så fort han blivit torkad, så då brukar han få somna på mitt bröst, hud mot hud på soffan. Det är mysigt!


Så lugn och fin blir han efterråt.


Ikväll har det blivit lasagnen som blev över sen igår och "Kung Fu Panda", en i raden av alla skojiga animerade filmer. Tänker aldrig sluta älska alla dessa färgsprudlande putslustiga animerade filmer- bara för att man blivit pappa så innebär det inte nödvändigtvis att man behöver vara vuxen på alla punkter!

...gör såhär när de är nio år:



Läste här om dagen att hockey är den dyraste sporten att låta sina barn utöva, tror det kostade i snitt 10700:-/år och barn. Men om Adam lär sig göra såna trix, ser till att bli NHL-draftad av uppmärksamheten och sedan får hela familjen flyttad till USA, then hockey it is!

Har precis lagt in en massa bilder på Adam från digitalkameran, namngivit och sorterat dem och kände att jag då kunde passa på att skriva om det nya livet och hur dagarna ser ut.
Första veckan verkligen sprang iväg- Återbesök på BB-hemvård, hembesök av BVC, besök av farmor, farfar & farbror, samt senare i veckan även av mormor & morfar. Hade inte riktigt tid varken att lära känna Adam eller ens njuta av stunden, blev lite väl mycket på en och samma gång. Andra veckan däremot var jättebra, vi har gjort det som alla andra nyblivna föräldrar gör- Går promenader, äter mat som går snabbt att laga till, sover länge men med många avbrott, byter blöjor (det är inte direkt tre blöjor/dag som går åt...) och ligger väldigt mycket på soffan med Adam på någon av oss. Och de stunderna när han väl sover själv, utan att vi behöver hålla om honom eller nåt, ja då springer man ändå in på hans rum stup i kvarten och kollar till så han andas, inte är för varm och alla andra småsaker som man egentligen inte behöver oroa sig över.



Han är ganska krävande pojken, han verkligen avskyr att vara ensam, så lägger man honom i sin egna säng efter att han somnat på en själv så vaknar han inte sällan inom fem minuter och skriker då tills han får kroppskontakt igen. Barnmorskan från BVC beskrev honom som "mammig, tuttig, värmesökande och intensiv"! Men mammigheten har faktiskt släppt märkbart sista dagarna, nu kan jag trösta honom riktigt bra jag med.
Vi har nu dessutom lärt känna honom så pass att vi vet nästan exakt hur hans dygnsrytm ser ut. Så nu vet man att fr.o.m 21 på kvällen och fram till 00-01 på natten så är det intensivt tröstande av skrikande barn som gäller, mitt i TV-primetime naturligtvis. Såhär brukar det se ut då:



Men vi ska inte klaga, han sover superbra på nätterna sen så vi får faktiskt sova oförskämt bra för att ha en två-veckors bebis hemma.
På det stora hela så har det varit ungefär som jag förväntade mig att få barn- krävande, kul och utvecklande. Däremot hade jag inte förväntat mig riktigt att ett ledset barn kunde vara så FULLKOMLIGT omöjligt att trösta, och det vid samma tid varje dag. Att barn skriker var väl ingen nyhet, men man inbillade sig att man alltid kunde göra något åt det. Istället är det bara till att lära sig acceptera maktlösheten som man varje dag för smaka på. Och faktum är att man redan nu har fått ett märkbart större tålamod, och allt mer sällan blir sådär superstressad när han skriker som mest.

Har fått oförskämt mycket fina kläder från familj och vänner också, som vi vill tacka för en extra gång, vilka det nu än är som läser denna så sporadiskt uppdaterade blogg... Tack igen som sagt!
Avslutar med en bild från ett av de sällsynta tillfällena då han är vaken utan att skrika, då han bara ligger och intensivt tittar och känner på allt möjligt (favoriten att titta på är en golvlampa vi har i vardagsrummet..). Det är de absolut bästa tillfällena hittills, då kan man bara ligga bredvid och titta på hans granskande blick ett bra tag!


Den synen gör allt slit värt mödan.

Igår, den 27/9-09, kom Adam till världen klockan 18:17!
Jag blev väckt av Camilla vid halv åtta på morgonen igår och hon berättade fullkomligt lugnt och sansat att vattnet precis hade gått. Nu kommer jag framstå som en smärre idiot, men notera att jag alltså blev väckt halv åtta en söndagmorgon, då man inte är lite slö i huvudet- min första fråga var kort och gott "är du säker?".. Är du säker?! Insåg dock ganska snabbt vilken dum jävla fråga det var och gick istället upp och gjorde frukost. Vi satte oss och kollade på MTV och räknade tiden mellan värkarna innan vi packade ihop det sista till BB-väskan och åkte sen in till sjukhuset vid 10:30. Väl där konstaterade en barnmorska att Camilla redan hade öppnat sig 3 cm och att vi därför skulle stanna kvar. Den öppnande fasen gick fort, det ska i normala fall ta ungefär 10 timmar, medan för Camilla tog det bara 8 timmar. Däremot tog krystandet hela två timmar, vilket är lång tid. Så det var kämpigt som tusan för stackars Camilla, men med en envishet av sällan skådat slag krystade hon alltså ut vår lilla bebis vid 18:17!
Efter en stunds ammande, som funkade som det skulle direkt, ett snabbt beslut från mig och Camilla angående vilket namn han skulle få (det stod mellan Adam, Horace och Tristan), och en stunds allmänt beskådande, så tog barnmorskan och vägde och mätte Adam (3500 gram och 50 cm lång) och lämande oss sedan själva en stund med honom. Värt att nämna angående förlossningen med är att Camilla faktiskt inte behövde någon ryggmärgsbedövning eller annan sådan jobbig smärtlindring, utan klarade sig på lustgas och stålpsyke!

Efter det obligatoriska födelsefikat så bar det vidare till BB, där vi underbart nog fick ett eget stort rum där vi sedan bara höll oss för oss själva och låg med Adam på brösten och bara tittade, kände och luktade. Lukten av nyfödd bebis är något alldeles, alldeles speciellt. Jag har aldrig kännt en sådan doft förrut så jag kan inte riktigt beskriva den, men det luktade verkligen jättegott!
När vi väl bestämde oss för att sova så testade vi att lägga Adam i sin egna lilla säng, bredvid våran. Men det var inte alls uppskattat och han gallskrek ända tills vi lyfte upp honom och la honom på mitt bröst igen. Då Camilla var den tröttaste av oss så tog jag honom i min säng de första timmarna, och sedan flyttade vi över honom till Camillas säng så att jag kunde få några timmars ordentlig sömn med innan det var dags att lära sig att stiga upp och sköta om en bebis. Han sov precis hela natten, men när man var den som hade "skiftet" med honom så vaknade man stup i kvarten trots att han låg helt tyst och sov, bara för att kolla så att han andades och var tillräckligt varm och så.
Dagen har sedan ägnats åt att lära sig, byta blöja på, bada och tolka Adam, men nog tusan är man lite fumlig såhär i början!
Vid 19 ikväll fick jag åka hem, hade velat stanna men som kille får man bara sova en natt på BB, sen blir man hemskickad. Kändes verkligen skittungt att lämna de bägge och sätta sig själv hemma i lägenheten, men det går inte att göra något åt, och jag får istället glädjas åt att jag imorgon ska få hämta hem mina två pärlor och få börja njuta på riktigt av det nya familjelivet!