Tidsfördriv
Har bestämt mig för att bli hemma 4 veckor efter förlossningen- 2 veckor garantidagar och sedan två veckor semester. Ska bli grymt skönt, 2 veckor, som man normalt är hemma som kille efter förlossningen, går ju jättefort, att ha dubbla tiden gör en otrolig skillnad tror jag.
Camilla är sedan en dryg vecka tillbaka hemma från jobbet, hon hade semester kvar att plocka ut så hon har inte behövt ta en enda dags havandeskapspenning, det är duktigt! Så hon har bakat var och vartannan dag till mig, både bröd och sötesaker, härligt värre! Rent som på ett sjukhus är det också här hemma, lär nog snudd på vara godkänd miljö att utföra operationer i. Hon är ju så fruktansvärt rastlös människan, själv hade jag lätt legat med TV-spelskontrollen i händerna halva dagarna om jag gick hemma ensam och väntade på att föda barn.
Nu ska jag äta lite choklad-cheesecake och dricka lite kaffe. Jag skriver ett inlägg på bloggen nån dag eller två efter förlossningen.
Ny bil!
Working class hero
Blir utöver det också lite mer ansvar i hushållet för mig nu, Camilla har börjat få förvärkar vilket påverkar hennes nattsömn ordentligt så hon bör nog försöka att vila så mycket som möjligt efter jobbet för att kompensera jobbiga nätter.
Men men, snart ny bil, alltid nåt kul. Dessutom går vi imorgon in i v.35 av 40, börjar bli ordentligt spännande!
Tobbe på Hultsfred
Barnrummet
I nästa vecka tror jag att vi hämtar ut barnvagnen, den har stått redo för avhämtning hos återförsäljaren i typ en månad. Så när den väl är hämtad återstår det bara småsaker att inhandla. Ska bli så otroligt skönt att få behålla lönen nu, har tärt lite på plånboken att behöva lägga så mycket pengar på alla saker inför barnets ankomst. Men jag måste säga att jag är nöjd med att vi faktiskt har kunnat köpa allt som vi har velat ha utan att behöva få panik på slutet, nu är ju allt färdigt så då återstår det bara att i lugn och ro invänta förlossningen.
Manlig kärlek
-Känna doften av Fredrik, doften av karl- bajs och vaselin!
Informationsmöte för blivande föräldrar
Mötet inleddes med 1,5 timmar lång information kring hur förlossningen går till, hur salarna ser ut, vilka hjälpmedel till smärtlindring som finns tillgängliga (förvånansvärk många för övrigt, tro inte att det bara är ryggbedövning och lustgas, det finns en hel drös andra metoder tydligen) m.m. Sedan följde en halvtimme lång förlossningsvideo, också den mycket bra, den gav verkligen en trovärdig inblick i hela processen. Den absolut största och för många den klart jobbigaste delen är när livmodern ska öppnas, en process på i normala fall ungefär 10 timmar. Slutklämmen när bebisen ska ut är ju annars det som folk brukar lägga nästan allt fokus på, men den delen är som sagt en väldigt liten del av förlossningen.
Efter det så avslutades det hela med information om BB, BB hemvård samt om amning.
Känns mycket skönt att ha ännu mer kött på benen nu och en klarare insikt i vad man står inför. På fredag är det dags för nästa möte, också det på 4 timmar. Vet inte exakt vad vi ska göra då förrutom att vi ska delas in i pappa- och mammagrupper. Antar att profylaxen ska övas på då med, känns så. Sen är det ytterligare ett lika långt möte på onsdag i nästa vecka. Det är ingen liten cirkus det här med att skaffa barn...
Men jag måste säga att det är ganska skönt att se så många andra blivande föräldrar som ser lika glada men samtidigt fokuserade ut under informationsmötena. Ett antal personer grät faktiskt när förlossningsfilmen visades.
Ni får ursäkta mig att det blir så mycket skrivande om graviditeten och så nu, men jag har ganska svårt att fokusera på och glädjas lika mycket av annat i dagsläget. Nu börjar det som sagt närma sig otroligt snabbt och man känner dag för dag hur ens tankar fokuseras mer och mer på det som väntar.
Ett brev till vännen vår
Hej du. Har länge velat skriva detta brev, men det har känts lite fånigt när jag vet att du inte blir mer medveten om situationen bara för att jag skriver ner det i ett word-dokument, men det känns bra för mig att göra det. Och en dag blir du gammal nog att förstå, och om detta brev då finns kvar så kan det kanske ha något värde för dig att förstå oss och hur vårat liv såg ut när vi väntade dig, vårat första och efterlängtade barn.
Jag är 22 år, senare i år 23 och Camilla nyfyllda 21. Antingen kommer du tycka att vi var superhäftiga som vågade gå vår egen väg och skaffa barn när vi ville det, eller kommer du anse att vi var helt tragiska som inte levde ut ungdomen längre. Men detta är vårt val, och det är verkligen inte många gånger som jag har tvivlat på vårt beslut. Vi längtar verkligen efter dig och är redo för omställningen. Faktum är att vi ser den låga åldern som en fördel när det kommer till våra chanser att ge dig en bra och kul uppväxt. Och förhoppningsvis kommer vi förstå dig bättre när du väl blir tonåring och bångstyrig.
För att beskriva våran livssituation närmare så jobbar vi idag bägge två på samma företag, jag som fönsterputsare och Camilla som städerska. Varannan dag känns det helt ok, medans det känns bedrövligt att gå till jobbet den andra halvan av veckans dagar. Men Camilla kan snart se slutet då hon om bara tre månader ska gå hemma med dig, och när erat år tillsammans hemma är över och jag ska ta över föräldraledigheten så ska hon studera vidare till lärare ser det ut som. Jag har också en strävan att ta mig ifrån min anställning och börja driva eget företag, men det är mycket som måste klaffa först, vi får se om möjligheterna finns om två år kanske.
I övermorgon ska vi på föräldrautbildning för första gången, ett av tre stycken 4 timmar långa möten. Där ska jag få träffa ett gäng andra blivande pappor. Hoppas att det finns någon eller några som är under 25, kommer känna mig väldigt felplacerad annars. Vill inte sitta och bli dömd pga. min låga ålder av ett gäng äldre och rikare blivande föräldrar. Inte för att jag skulle ta åt mig, skulle snarare anstränga mig än hårdare för att bevisa motsatsen, men det är alltid tråkigt att känna sig dömd på förhand och tvingas vara bättre än alla andra för att bli lika respekterad. Det räcker bra med att känna osäkerheten inombords angående vilka vänner som verkligen menade det från hjärtat när de gratulerade då vi berättade om att vi väntar dig, och vilka som i själva verket snackar småskit om det hela bakom ryggen på oss. Skulle kännas väldigt orättvist om det visade sig att vissa snackar illa och dömande om oss och graviditeten, då vi själva inte för fem öre dömer de som inte vill ha barn än. Alla är vi olika och fattar olika beslut, vi måste bara lära oss att acceptera och respektera våra olikheter. Men när tankarna om eventuella judaskyssar bland vänner och bekanta dyker upp så slår jag bort dem med vetskapen om att du inte kommer se min låga ålder, min sämre (om än inte dåliga) ekonomiska situation jämfört med de flesta andra föräldrar, mitt lågt ansedda yrke etc. Nej, du kommer bara att se Pappa, och med det en förebild och trygghet i ditt liv får jag hoppas och tro. Inte fönsterputsaren, bara Pappa. Då får andra tycka och tro som de vill, din tilltro och kärlek kommer räcka och bli över för att jag ska kunna gå omkring stolt och glad över att vi valde att skaffa dig. En son eller dotter, vad du nu än är. Vårat barn.
Vi flyttade för ett drygt år sen ifrån våra hjärtans stad Kalmar till Barnarp, en mil utanför Jönköping. Flytten genomförde vi mycket för att ta ett steg vidare i livet, uppleva nya platser och utvecklas som människor. Och lägenheten valde vi med dig i åtanke. De som vi köpte den av hade två små barn och hela området är otroligt barnvänligt. Det är faktiskt i ditt blivande rum som jag sitter och skriver just nu. Väggarna är tapetserade med blå bas och på det sitter det en board med en massa gosedjur på. Det är inte vi som har gjort det för att förbereda för dig, utan vi har varit lata och behållit de tapeterna som de föregående ägarna hade valt. Fast även om de är i fint skick och gjorda för barnrum så vill jag nog ändå helst byta ut dem. De stackars gosedjuren har igenlappade hål överallt, det ser ut som att någon har skjutit dem faktiskt och är mer otäcka än mysiga när man börjat lägga märke till det! Men det får bli när vi är färdiga med våra andra projekt i lägenheten, vi försöker göra den helt klar innan du kommer till världen, du lär nog inte ge oss tid eller lust till att ägna åt renoveringsprojekt när vi kan ha mycket roligare tillsammans istället.
Just det, vi köpte dina första kläder här om veckan. Vi köpte både ekologiska och rättvisemärkta kläder, till 90 % av symbolvärde- vi vill att du får symbolisera vad som är bra och fint i världen. Vi försökte dessutom att välja så könsneutrala kläder som möjligt, vi vill absolut inte fostra dig in i en könsroll, det finns allt för många som gör det.
Det som jag nästan ser allra mest fram emot med att ha barn är att få plocka ner gitarren från väggen och sitta och sjunga ihop. Jag ser också fram emot att få spela alla de gamla roliga spelen som vi själva hade när vi gick på dagis och som man fortfarande kan minnas och sakna. Nu får vi en ursäkt till att spela dem igen! Det ligger i och för sig några år framåt i tiden, men jag ser ändå redan väldigt mycket fram emot den perioden. Även det första året ska bli fantastiskt- ser fram emot en massa promenader med Camilla, dig och barnvagnen (som ska vara färdig för leverans om några veckor) och bara att pyssla om dig i största allmänhet. Kommer vara kul att alltid ha något att göra, finns inget tråkigare än att sitta totalt sysslolös. Sen ska det naturligtvis bli väldigt intressant att se vilka drag du ärver av vem, både psykologiska och fysiska.
Jag längtar så otroligt mycket efter dig. Vet inte hur många gånger som vi har gått igenom listan på vad vi behöver köpa och fixa inför din födsel, hur många gånger man har läst om samma saker om och om igen i diverse barnböcker och hemsidor, och hur många gånger man redan nu har tagit fram dina första kläder och tittat på dem och föreställt sig hur du kommer att se ut med dem på. Du har förövrigt gjort det mycket lättare för mig att föreställa mig dig de sista två veckorna, då du har börjat sparka så hårt och mycket att jag med lätthet både kan se och känna det. Det är verkligen en otrolig känsla, man känner att man får en slags kontakt med dig som tidigare inte varit möjlig. När du sparkar mig på kinden när jag ligger och vilar huvudet mot Camillas runda, fina mage på soffan så blir du plötsligt så oerhört mycket mer verklig. Du ligger verkligen där inne och lever och växer! Idag när Camilla var hos barnmorskan (jag kunde inte följa med, har för mycket att göra på jobbet tyvärr) så hade du sparkat en massa när hon skulle lyssna på ditt hjärta. Hon sa att du är en väldigt livlig liten krabat, något som jag själv finner roligt och lovande! Jag gillar superenergiska och gärna lite småbusiga ungar, de är charmiga! Det var faktiskt likadant när vi var på ultraljudet, då rörde du dig också så mycket att barnmorskan hade svårt att lyckas ta en bra bild på dig. Fortsätt så, du underhåller och väcker förhoppningar om många busigheter och upptåg i framtiden!
Jag hoppas och tror att vi kommer ha fantastiskt kul ihop, och att vi kan ge dig vad förutsättningar som behövs för att du ska få ett underbart liv. Vi ses i September!
Snickare & barnvakt
Vi har snackat ett rätt bra tag nu om att ta tag i balkongen och måla om den samt lägga nytt trall. Så förra helgen gjorde vi slag i saken och köpte färg och sibiriskt lärkträ (något skojigare att lägga än fult jävla tryckimpregnerat virke). Målade gjorde vi redan i helgen, medans trallet fick vänta till tisdagen innan det kunde komma igång. När jag sen i torsdags bara hade 4-5 rader kvar att lägga så runddrog jag torx-bitsen, och har sen dess inte orkat åka och köpa ny, så det får bli nästa veckas projekt att färdigställa det hela. Måste säga att jag blev otroligt nöjd, blev himla snyggt faktiskt!
Nu i helgen har Olle varit på besök. Har haft riktigt kul och hunnit hitta på mycket. Har spelat fotboll en hel del, shoppat skor samt spelat tennis i Råslätt. Sen tittade vi ju självklart på fotbollen igår med, vilket var den enda mörka fläcken för denna annars mycket trevliga helg.
En annan trevlig sak som är värt att nämna är att Emil ringde från tysklandsbåten och frågade om jag ville ha något, så jag bad honom köpa en 18 år gammal glenfiddich. Behövs, whiskeyförrådet har börjat sina och det är ju så förbenat dyrt att handla på spritoteket. Hade en 12-årig förrut, men den 18-åriga har jag aldrig ens smakat så det ska bli intressant!
Over and out.
Jag HATAR er numera
Lagförslag om massregistrering läckt
Regeringens lagförslag om att tvinga telefon- och internetoperatörer att lagra alla våra kontakter har läckt ut på nätet. Regeringen hade planerat att släppa förslaget som lagrådsremiss efter EU-valet. Det handlar om “trafikdatalagring”, alltså en massiv registrering av all kommunikation som sker mellan samtliga medborgare, och var de befunnit sig.
– Datalagringen innebär att staten får registrera alla kontakter vanliga människor har på nätet och i telefon, fastän de inte är misstänkta för brott. Det strider mot grundlagen och Europakonventionen om mänskliga rättigheter, säger Christian Engström, Piratpartiets förstanamn till EU-parlamentet.
----------------------------------------------------------------------------------------
Nu har jag fått nog. Man skruvar åt medborgarna lite åt gången, med lite hårdare bevakning hela tiden. Det här får ALDRIG accepteras! Dra åt helvete hela jävla regeringen och övriga av lobbyorganisationerna rövknullade riksdagsidioter. DRA ÅT HELVETE! Jag röstar inte borgerligt i nästa riksdagsval om detta genomförs, det lovar jag er. Då blir det piratpartiet även där.
Rösta på våra integritetsfrämjande pirater på söndag. Acceptera inte storebrors förtryck.
Fest*2
I fredags var det sommarfest med företaget, en förbannat rolig sådan dessutom. Hände väl i sig inget extraordinärt, men det var lite småtävlingar, vid en sjö och lagom full, det behöver inte vara märkvärdigare än så för att det ska bli en riktigt kul kväll.
Sen igår så var det ännu trevligare. Då var vi ute med Carro & Henke. Vi käkade först på en pub vid åtta-tiden, drog sedan vidare till piren, där vi satt på en båt och tog en öl. Vi avslutade sedan kvällen på en superschysst pub/nattklubb som heter Karlsson på taket. Var ett riktigt snyggt ställe i tvärmodern anda och inredning och med en otroligt skicklig DJ. Hade verkligen superkul!
Igår köpte vi även trall till balkongen. Det gamla trallet är sprucket och halvruttet, så nu blir det snyggt lärkträ istället samt ommålning av räcket. Har sedan hållit på med detta projekt nu under dagen, och väl att göra även på måndag och tisdag eftermiddag efter jobbet.
Värt att nämna också är att jag har spelat in 1600 spänn på oddset i helgen, aldrig tråkigt!
Halsfluss och babykläder
En annan kul grej är attt vi idag fick hem en beställning på kläder till ungen som vi ska ha med oss till BB :) Tänkte bara köpa en uppsättning innan födseln, resten kommer man ändå få från familj sen när den har kläckts.
Vi var superfina och underbara medborgare och köpte kläder som både var ekologiska och rättvisemärkta. Kändes faktiskt som att det ger ett bra symbolvärde att det får pryda barnet under de första dagarna!
Neutrala färger, ekologiskt framställda och rättvisemärkta, vi är idealmänniskor!
Nu ska jag ta och lira lite UFC, smell ya later!
Är det värt det?
De som talar positivt om detta förslag menar på att det finns mycket som talar för att detta skulle ge mer kunnig spetskompetens i landet, och att en liten grupp barn skulle få lite mer stimulans i skolan. Det skulle också göra att de som har det svårare för sig och behöver extrastöd i samma ämnen skulle få större chanser till det i och med att lärarna får färre olika individer att stimulera och hjälpa i klassrummet om "eliten" får sin egen grupp.
Men Sverige, är det värt det?
För det första så är jag inte säker på att dessa "elitelever" blir sådär hemskt mycket kunnigare än vad de annars hade blivit. För det andra så har det gång på annan visat sig i undersökningar att både de lättlärda och de som har det svårare för sig utvecklas bäst i sådana blandklasser som vi har idag. Detta då de smarta eleverna får hjälpa de andra, vilket utvecklar dem själva då det är otroligt lärande och krävande att lära ut, samtidigt som det ger stöd och draghjälp åt de som har svårt för sig som då kan få extrahjälp av sina klasskamrater när läraren inte har tid.
Ett annat problem med elitklasser är det faktum att specialkompetens kan leda till brist på andra kunskaper som är lika nödvändiga eller viktigare i ett senare arbetsliv. T.ex så förlorar dessa elever kanske till delar förmågan till sympati för de som inte har det lika lätt, eftersom de inte får umgås med sådana människor i skolan. En ny typ av segration skulle jag faktiskt vilja kalla det. En segration som kan bli kostsam och problematisk när dessa barn senare ska bli arbetskamrater i arbetslivet. Jag tror att det är mycket farligt för sverige att börja kategorisera och stämpla barn och göra det svårt för dem att kommunicera med varandra i framtiden. För folk som har umgåtts mycket, trots skillnader i kunskap, intressen, etnicitet etc, kommer att få en ökad förståelse, sympati och sammarbetsförmåga gentemot sina medmänniskor, och då naturligtvis inte bara sepcifikt de som de gick i samma klass med.
Snälla, snälla Sverige, detta är inte vad vi alltid har strävat emot. Visst vill vi nå hög kunskap, kompetens och ekonomisk utveckling, men inte till bekostnad av jämställdhet, solidaritet och gammalt svensk sammarbete. Två sammarbetande medelkunniga personer tar Sverige längre än ett ensamt snille.
Jag är borgare, men inte hur långt som helst. Sverige har en otroligt fin grund som har byggts upp under en lång tid. Riv inte och bygg nytt, renovera bara det vi har lite.
10 tecken på att du har jobbat med reklamradio
- Du är dum i huvudet.
- Du är så dålig på att prata att du får använda jinglar halva programtiden.
- Du orkar inte säga ditt namn efter varje låt, så du låter en förinspelad röst göra det istället.
- Du tycker att Septembers klänningar är viktigare än miljön.
- Du är så dum att du måste köra samma låt 10 gånger/dag för att lära dig dess titel.
- Du är så dum att du bara kan köra tävlingar anpassade för 6-åringar.
- Du runkar till din egen spegelbild.
- Du tror att Malmö är en stadsdel i Stockholm.
- Du tror att solen kretsar runt dig.
- Du tror att debatt är en förrätt innehållande rom, gräslök och räkor.
Eurovision final
Måste säga att jag är mycket nöjd med årets finalfält, det höll den högsta snittivån som jag kan minnas. Var faktiskt så otroligt hög nivå att jag trodde att Mr Alexander Rybak skulle få det svårt att vinna, men det var nog årets sämsta tippning. Pojken vann ju för helvete med typ 150 poäng! Grattis så himla mycket Norge. Men bli inte styva i korken då ni ändå, som en god vän skrev igår, bara är en förort till Sverige.
Jag och Camilla ringde in två röster igår- en till Tyskland och en till England. Bara det faktum att Tyskland hade hyrt in den underbara Dita von Teese som burleskdansös var ju värt de fem spännen som jag tror att det kostade att rösta. Varken jag eller Camilla kunde förstå varför de tvingades göra om Ditas dans på slutet, burlesk och stripp är inte samma sak. Och även om det vore det så är det ju inte värre än den ovärdiga dyngan som medelhavsländerna sysslar med i sina danser, och längden på deras klänningar.
England hade kanske inte tävlingen allra piffigaste låt, och jag var faktiskt förvånad över att den nådde en så pass hög placering, trodde inte att Europa skulle förstå låtens storhet. Låten är ju skriven av Andrew Lloyd Webber, kanske världens största musikaliska geni. Har man skrivit Phantom of the Opera så behöver man inte introduceras närmare än så. Och som sagt, det märktes i låten, den var helt fantastisk! Fick gåshud över hela kroppen när jag såg honom bakom flygeln.
I övrigt måste Rysslands arrangemang hyllas- Invigningen var det bästa som jag har sett i såna här sammanhang, och scenen var makalös (även om om där bör tillägga att den till största delar är skapad av ett företag i Sverige). Att de dessutom bönhörde mig och bytte ut bägge de tidigare programledarna är i sig värt en applåd, de nya genomförde sitt uppdrag med mycket högre värdighet.
Men den allra största applåden ska kanske EBU ha för att de gjorde om röstningssystemet och nästan helt lyckades ta bort grannlandsröstandet. Tävlingen blev plötsligt fan så mycket mer trovärdig!
Och Malena, ingen anledning att skämmas, jag är fortfarande helt säker på att Sverige skickade rätt låt. Europa förstår helt enkelt inte bättre.
Dita von Teese, Tysklands dansös och Marilyn Mansons ex-fru.
Sloveniens Eurovision-bidrag
Eurovision semifinal 2
Vi börjar med det positiva.
Snittnivån på bidragen var otroligt hög, faktiskt högsta nivån jag någonsin skådat i denna tävling (och tro mig, då har jag lite referensramar att gå efter)! Till de bästa bidragen ställde sig Serbien (skittuff Adam Allsing-fast-med-enormt-hår kopia som sjöng supermörkt och mustigt), Irland (lite Paramore-feeling), Norge (så där äckelcharmigt att man inte vet om man ska hata eller älska denna Alexander Rybak) och Moldavien (underbar energi och häftig folkdans). Men i en egen klass stod ändå Slovenien, av alla jävla länder i Europa! De framförde en helt underbart nytänkande "stråk-dance" låt, som till 90% var instrumental. Var verkligen det överlägset bästa bidraget jag har hört i Eurovision sedan Lettland framförde "We are the winners" för två-tre år sedan. Hade verkligen kunnat tänka mig detta bidrag spetsat av Detektivbyrån i någon remix, vore supercoolt!
Så till det negativa.
Typ inget av mina favoritbidrag gick vidare, eftersom europeerna bara vill ha musik som låter skit. Över hälften av de bidragen som gick vidare lät precis likadant, stereotypt och dötrist. Som Malta t.ex, som lät Chiara (välkommen tillbaka till tävlingen feta, fula du, för typ tionde gången...) framföra en smaklös powerballad a´la Sarah Dawn Finer. Och vi ska inte tala om våra grannar i väst, Danmark. Eller jo, det ska vi fan. Ni SÖG! Sliskigare har jag knappt hört, det fick ju Enrique Iglesias att framstå som tuff. Men så var låten skriven av Ronan Keating...
En annan sak som verkligen retade mig var Albaniens bidrag, som även den gick vidare. Flickan var 16 år, klädd i klänning så kort att könshåret nästan stack ut under den och med fetisch-känsla i hela koreografin. Hur jävla smaklöst får det bli? 16 år för helvete!! Borde inte vara tillåtet. Men som sagt låten gick ju vidare. Alla 50 åriga äckliga pedofiler i Europa satt ju säkert och ringde så fingrarna blödde, så de kunde runka av en gång till i finalen på lördag.
Slutnotering: Underbart att den manliga programvärden byts ut tills lördag. Ta den äckliga kvinnan med när ni ändå är i farten.
Och allra sist- Heja Marlena, världens tuffaste brud!
Förslag till bidrag i Eurovision Song Contest
Låten är förvisso från Brasilien, men då detta land ligger ungefär lika mycket i Europa som Israel och Turkiet gör (3% av Turkiets yta ligger i Europa, 97% i Asien) så borde det väl inte vara några hinder för dess deltagande.
Visst skulle tävlingen vara så oerhört mycket mer älskvärd med detta stycke dansfeber?
Eurovision semifinal 1
Den första saken som stör mig hårt mycket med denna tillställning är allt fjanteri. Det är en låt-tävling inte en humorgala.
Den andra saken som stör mig är all utomordentligt jäkla fånig "grek-musik", dvs Turkiet, Armenien, Grekland själva, Rumänien, hela balkan och närliggande områden. De använder ju samma låt, samma patetiska, alldeles horaktigt klädda tjejer, med dåliga röster och identiska danser. Jag blir så jäkla less på skiten. Sertab på er.
Och Finland sedan... Vad hände? Vad kan de rimligen se i en så otroligt dålig 90-talstripp?
Skämmes ta mig fan, Europa.
Stackars
På tal om dem så lekte jag med Henke igår. Vi spelade fotboll på idrottsplatsen samt Skate och FIFA på PS3, grabbskoj en söndag helt enkelt!
Med Mamma & Pappa var det också trevligt i helgen. Vi visade dem runt lite i Jönköping, bl.a fina stadsparken och stora delar av centrum. Tog dessutom en tur till Holmgrens och tittade på bilar med plats för barnvagn. I övrigt blev det mycket ätande och pratande, ofta den skönaste typen av umgänge.
Nu är det bara fem dagar kvar till Eurovision finalen.
